Recension: Sonic & SEGA All-Stars Racing

Jag har just spenderat ca 3 timmar tillsammans med Wii-versionen utav Sonic & SEGA All-Stars Racing, det var ungefär sån lång tid det tog att klara samtliga cuper.

Ta Mario-Kart, blanda med lite Outrun sen kastar ni ner två nävar med klassiska SEGA-karktärer så har ni ert eget Sonic & SEGA All-Stars Racing!

Det är till ett galet färgspektra och en fullkomligt hysterisk kommentator som du susar fram genom banorna i spelet. Färgerna har jag inget emot, men den där kommentatorn skulle vem som helst vilja strypa efter att ha spelat igenom spelet. För det första har han inte speciellt många olika fraser som han kör med, han måste dessutom spotta ur sig dom _hela_ tiden. Men OK, man kan vänja sig och på något sätt ignorera rösten i hörselgångarna efter ett par timmars spelande.

Under racen gäller det att förutom köra snyggt att även plocka de bonusprylar som då och då kommer upp på vägen, det ploppar upp en rad frågetecken och du ska försöka plocka ett utav dom. Av frågetecknen får du olika bonusar som hjälper din framfart på vägen. Det kan exempelvis röra sig om minor som du kan släppa på dina motståndare bakom dig, raketer som du skjuter framför dig, eller hastighets-bonusar som ökar din hastighet för en kort peroid och en handfull andra saker.

Har du riktig tur så döljer det sig en "All-Star-bonus" i frågetecknet. All-Star-bonusen är den bästa bonusen du kan få, den gör dig i princip ostoppbar, du får en lång hastighetsökning samt ett speciellt karaktärs-bundet vapen att krossa allt i din väg med. Alla karaktärer har alltså sin egna speciella All-Star-bonus, det kan röra sig om tex. världens största ägg att rulla fram på eller universums största hammare som du kan slå hejvilt med medans du rullar fram. Det galnaste jag stötte på när jag prejade mig fram var nog "Samba De Amigo" -apans sambatåg i vilket alla som körde i närheten av, för några sekunder drogs in i ett galet tåg av bilar och motorcyklar.

Kör man snyggt och tar kurvorna bra samt plockar de bonusprylar som dyker upp så kommer man en lång väg, men vill man vara säker på att ro hem vinsten i ett race så gäller det även att drifta, dvs sladda fram genom hela kurvor. Driftar du en tillräckligt lång sträcka så får du en hastighetsbonus, driftar du riktigt långt så får du en bättre hastighetsbonus. Driftingbonusarna kommer i tre steg, dvs när du driftat så långt att du uppnår det tredje steget i stegen så får du ingen bättre bonus om du fortsätter att sladda fram förens du släppt på handbromsen och påbörjat en ny drift.

Svårighetsgraderna verkar skilja sig stort mellan stegen. Jag startade på den mellersta svårighetsgraden, körde några race utan att få speciellt bra placeringar, jag hamnade rentav runt mitten eller bland de sista av deltagarna. Jag kände bara "jag kommer aldrig palla att spela igenom detta på det här viset", så jag hoppade ut till huvudmenyn och valde istället den lägre svårighetsgraden. Nu blev det helt plötsligt för enkelt, jag körde igenom alla cuper och jag kom på första plats i nästan varje race från början till slut, varje cup bestod av 5 banor och det rörde sig kanske om totalt 6 cuper eller så.

Överlag känns Sonic & SEGA All-Stars Racing som ett partylir som håller vad det lovar och vad som förväntas utav det, förvänta dig inte ha speciellt kul på egen hand.

Precis som i så många andra spel så låser du upp nya banor och karaktärer med poäng du skrapat ihop under spelets gång.

Ljud, Grafik och kontroll? Ljudet ger jag inte mycket för, kommentatorn var som jag sa tidigare hysterisk och slutade aldrig upprepa sina enformiga fraser. Musiken vad riktigt tråkig, den överlägset bästa låten från spelet var Samba De Amigo-låten, resten kan ni räkna ut själv, eller hur?

Grafikmässigt var det tyvärr inte heller mycket att hurra över, nog för att jag testade Wii-versionen men Wii kan betydligt bättre än så och jag störde mig mer än en gång på ryckig bilduppdatering.

Kontrollerna? Ja kontrollerna ska jag faktiskt inte klaga på. Du kör med Wiimote + Nunchuck och kontrollerna är väldigt enkla och tacksamma. Du gasar med A, driftar med B, och styr med stickan på nunchucken. Svårare än så är det faktiskt inte, med andra ord, mycket enkelt och behagligt.

Slutsats: Sonic & SEGA All-Stars Racing kan klassas både som ett barnspel eller ett partyspel som bör avnjutas tillsammans med ett par polare och några kalla. Själv är jag inget fan av racingspel generellt sätt och det finns betydligt bättre partyspel än detta. PS3 & XBOX 360 versionerna ser betydligt bättre ut än Wiiversionen som kändes slarvigt gjord både grafiskt & prestandamässigt vilket drar ner på slutbetyget.

Bäst: Samba De Amigo-apans sambatåg på vägen Sämst: Bilduppdateringen + Världens drygaste kommentator

Betyg: 6/10

26 Feb 2010