Kärt barn har många namn Farbror Kaz, Kazzy, Dojimas Drake. Ja kärt barn har många namn men i detta fall så är ”barnet” i fråga en fullvuxen Yakuza vid namn Kazuma, en av Japans farligaste män.
Yakuza är ett sorts samlingsnamn på den organiserade brottsligheten i Japan. I stort sätt kan man säga att det det Japanska svaret på den västerländska maffian. "Yakuzakulturen" har sin grund i Samurajkulturen som dog ut i början av 1600-talet.
Kazumas förflutna hinner ifatt honom Kazuma har lagt Yakuza-livet bakom sig och lämnat maffiafamiljen för att bedriva ett barnhem på Okinawa. Han placerades själv på barnhem som liten och känner att han vill ge andra föräldralösa barn en chans till ett drägligt liv. Men som barn fick Kazuma flytta från barnhemet när en man öppnade sitt hem och sina armar för honom. Vilket kom att bli Kazumas baksida, mannen som tog in honom var nämligen ett överhuvud inom den Japanska maffian och Kazuma växte upp till att bli en fullblodig Yakuza, en av de farligaste.
Men Kaz har alltså lagt yakuzalivet bakom sig och flyttat till Okinawa. Där är allt frid och fröjd ända tills ett papper om vräkning dyker upp. Barnhemmet ska rivas när en stor ny anläggning ska byggas upp i området. Kaz är såklart inte förtjust i idén om att behöva flytta på barnhemmet och börjar gräva i det hela, och ju mer han gräver desto mer utav sina egna rötter ser han i hålet. I detta grävande får han både nya kontakter och nya vänner, vänner som är del av Okinawas Yakuza. Det visar sig snart att Yakuzafamiljer från Tokyo helt klart är inblandad i uppköpandet av marken som barnhemmet ligger på. Och när en av Kazumas nya vänner på Okinawa och en av hans vänner i Tokyo som fick ta över för organisationen när Kazuma flyttade ungefär samtidigt blir skjutna, förmodligen av samma man, en man som enligt vittnen ska vara Kazumas döde ”far”. Ja, då är det dags för Kazuma att åter dra på sig kostymen och den vita tillhörande rocken och ta semester från barnhemmet på Okinawa för en tripp till Tokyo där ett maffiakrig snart brakar loss. Hans förflutna som värsting-yakuza har hunnit ifatt honom.
Det bästa utav två världar De första timmarna som utspelar sig på Okinawa är som en uppvärmning inför vad som komma skall, med slagsmål och små miniuppdrag vid sidan av den riktiga storyn. Det är stor skillnad på spelet som utspelar sig på Okinawa och det som utspelar sig i Tokyo. Okinawa är som en semester, ett paradis i solen medan atmosfären i Tokyo på alla sätt genomsyras det som styr den undre världen och delar av den övre, Yakuzan.
Yakuza 3 är som en blandning av Shenmue och GTA, två olika men högt hyllade spel. Det råder delade meningar om just det påståendet om att spelet skulle påminna om Shenmue eller inte. Men att vissa motsätter sig det påståendet gör ingen skillnad, att jag själv osökt börjar tänka på Shenmue och GTA när jag spelar Yakuza 3 talar sitt tydliga språk, likheterna finns där. Och att blanda Shenmue och GTA blir ju på något sätt som att blanda det bästa utav två världar.
Hållbarheten är grym Spelet har dels en bra story att följa och slutföra men det finns även en värld full av sidouppdrag och minispel att roa sig med. Minispel av exempelvis arkadhallar, bowlinghallar, golfbanor och mycket mer. Sidouppdragen finns överallt runt städernas gator och torg. Det finns även fightingklubbar att besöka om man inte tycker att gatorna fyller ens behov utav slagsmål, klubbar där man kan fullfölja hela turneringar.
Det bästa med minispelen är att de faktiskt ofta är riktigt bra gjorda och roliga att spela. Det är inte bara minispel som kastats in i spelet för att fylla ut det utan det är verkligen bra gjort. Golfbanorna till exempel är verkligen som att spela ett riktigt golfspel fast med en liten party-prägel på det hela. Det är alltså inte lika ambitiöst som ett Tiger Woods-spel, men för någon som mig som inte är något fan utav sportspel så är nog golfen i Yakuza 3 roligare. Tillsammans så utgör spelets alla olika element en hållbarhet som garanterat håller spelaren sysselsatt länge!
Brutala våldscener När du hamnar i ett slagsmål, vilket du i princip gör om du så bara ska besöka närmsta gatukök för en låda nudlar, så hamnar du som i ett litet beat'em'up -spel. Den ”fria världen” som du annars strövar runt i liksom stannar upp och du kan inte fly från dina fiender utan måste helt enkelt fullfölja fighten och spöa dom för att ta dig vidare. Det vackra med fighterna i spelet är att precis hela din omgivning är ditt vapen. Golv, väggar, cykelställ, cyklar, skyltar, lådor, ja allt du kan tänka dig är saker som du kan utnyttja för att dela ut smärta och ju längre du spelar desto bättre kan du utnyttja allt detta.
Hela tiden i spelet så får du erfarenhetspoäng som du kan använda för att uppgradera Kazuma. Det finns ett antal olika områden som du kan välja att spendera dina poäng på för att lära dig ny egenskaper. Det kan vara mer energi eller nya sparkar och slag, eller hur du gör för att volta över ett staket och sparka din fiende på andra sidan innan du landar.
Oftast går fighterna ut på att dela ut slag och sparkar i form kombinationer av valfria knapptryck men ibland så behöver du trycka på rätt knappar vid rätt tillfällen för att dela ut den ultimata avslutningen eller knockouten.
Slagsmålen är klart ett av spelets huvudelement och också en klar höjdpunkt. Skaparna har inte snålat på det överdrivna våldet, det är mycket blod och ofta riktigt brutala scener. Som tur är så vet vi om att det är ett tvspel och vi kan njuta av varenda sekund, men det är verkligen inget barnspel. Tycka vad man vill om detta men det är ändå ett spel som på ska skildra Yakuzan som är det Japanska svaret på den grymmaste maffia du kan tänka dig.
Grafik, ljud, kontroller & story Grafikmässigt så finns det en hel del att hämta ur Playstation 3 och i Yakuza 3 så har man inte utnyttjat PS3'ans kraft till fullo. Dels så är grafiken generellt sett inte i den bästa och vissa animationer ser lite väl stela ut, något som jag har överseende med i ett så här bra spel. Grafiken är absolut inte dålig och även om vissa animationer ser stela ut så är de flesta bra gjorda.
Ska man skildra den Japanska Yakuzan och Tokyos gator och torg så måste man såklart göra det på just, Japanska. Något som spelutvecklarna också förstått. Samtliga röster i spelet är på Japanska och man får helt enkelt läsa undertexterna för att hänga med i dialogerna om man inte kan Japanska. Detta ser jag som något helt och hållet positivt. Det passar spelet och dessutom så är ju Japanska faktiskt enligt mig det finaste språket som finns, även om jag inte förstår vad de säger. Det verkar lite konstigt att vissa dialoger har röster medan en stor del bara består utav dialogrutor med text. Men vid lite eftertanke så är det nog ändå något bra för spelet innehåller väldigt mycket dialoger och det är skönt att bara kunna läsa vissa av dom snabbt och inte behöva lyssna på allting. Lite knepigt dock att man delat upp vissa konversationer med både -och. Vissa konversationer har helt enkelt delats upp, där delar av konversationen fått en cutscene med röstdialoger och en del av den bara fått en dialogruta. Man borde kanske låtit konversationer med röster fått vara med röster hela vägen och vice versa.
Kontrollerna i spelet är bra. När man bara springer runt fritt på gatorna så är det inte mer än styrspaken och en action-knapp att hålla reda på. I slagsmålen så består de vanliga spark och slagkombinationerna utav ett fåtal knappar medan du i vissa situationer snabbt måste trycka på den eller de knappar som visas på skärmen för att utföra vissa specialattacker eller avslutningar i en fight. Spelet är som sagt fullt av olika typer av spel och minspel men kontrollerna är i regel enkla och bra.
Storyn kan i början verka invecklad med massvis med Japanska namn på personer och familjer att hålla reda på men själva storyn i sig visar sig snart vara enkel att förstå. Vill man dessutom veta mer om Kazumas och handlingens bakgrund så kan man visa scener från de tidigare spelen och läsa om den tidigare storyn.
Världens raraste och världens grymmaste De har verkligen lyckats med att måla upp en tvådelad bild av Kazuma. Han är farbror Kaz, världens raraste man som bedriver ett barnhem där allt är frid och fröjd och där barnen går före allt. Om dagarna så fiskar han upp dagens lunch vid stranden där barnhemmet ligger och på kvällarna så läser han antagligen godnattsagor för de allra minsta. Och även om han försökt lägga livet som Yakuza bakom sig så är han ändå "Dojimas Drake", en av Yakuzans mest fruktade och mäktigaste män, den stora drak-tatueringen på ryggen skvallrar om detta. Trots att han gjort valet att lämna organisationen så är han den han är, en gång Yakuza alltid Yakuza?
Tillsammans så utgör hans två olika personligheter en bra kombination. Han är Kazuma som gör allt för sina nära och kära och som inte fruktar någon och som inte stannar för något.
Köpvärt? Yakuza 3 är kanske inte det vassaste strået i grafikvassen, den är bra men inte optimal. Men det gör ingenting, för som ett välgjort och underhållande spel så fyller Yakuza 3 verkligen sin funktion mycket bra. Ett riktigt underhållande spel som jag utan tvekan kan rekommendera till de som antingen bara gillar action & beat'em up-spel eller för den som gillar Shenmue eller GTA.
Jag provade aldrig demot som gavs ut via PSN utan gav mig direkt på slutversionen eftersom demoversioner enligt min egen erfarenhet ofta ger en missvisande bild av det slutgiltiga spelet. Yakuza 3 verkar ha råkat ut för denna typ av dåliga demoversioner. Innan jag fick hem spelet så fick jag nämligen höra från flera håll av personer som provat demot att de verkligen inte gillade det. Min bror var en av de personer som testat demot och verkligen avskydde det, men efter ett besök här hemma så intygade han att spelet faktiskt verkade riktigt bra och att han skulle ge det en chans. Så har ni provat demot och inte gillat det ni sett, ge det fullständiga spelet en ny chans om ni har möjlighet, det kan vara värt det!
Plus: Förutom den huvudsakliga storyn så finns det tonvis med roliga sidouppdrag och minispel som gör att det håller riktigt länge. Minimala laddningstider
Minus: Grafikmässigt så finns det mer att hämta ur PS3
Titel: Yakuza 3 Format: Playstation 3
Betyg: 4/5 Trots att grafiken kunde varit bättre så väger allt det bra i Yakuza 3 utan problem upp det och slutprodukten är ett riktigt bra och underhållande spel som jag rekommenderar att man tar sig en närmare titt på! Man vill bara ta nästa flyg till Tokyo när man spelat det. Skitbra helt enkelt!