Simpsons-avsnittet är slut och vi sitter och jäser i soffan efter att ätit middag. Jag tittar på min sambo och frågar henne: ”Jahopp, vad gör vi nu då”. Hon sträcker sig efter glaset med juice i som hon glömt att dricka upp. ”Ska vi spela något” frågor hon. Jag sätter mig upp från en halvliggande position. ”Jao…. Ilomilo?” frågar jag försiktigt. ”JAAAA!!! Ilomilo!!.... eller Scott Pilgrim?” utbrister hon.
Det känns helt fantastiskt att ha en flickvän som jag kan dela mina nördhobbys med. Nu är inte min sambo en lika stor gamer som jag, men hon respekterar verkligen min hobby och oftast tycker hon inte att det gör något att jag sitter och spelar. Vi delar många andra spelrelaterade hobbyers också. Vi spelar båda brädspel, vi lajvar, vi gillar båda fantasy och sci-fi och vi geocachar tillsammans. Visst händer det att hon ber mig stänga av spelet för att göra något tillsammans med henne, men det gör jag gladeligen, eftersom hon ändå är det viktigaste i mitt liv.
Men det jag vill komma till är att jag inte har en aning om hur det är att vara tillsammans med någon som inte delar ens intresse. Som tycker att det är en pina varje gång man sätter sig framför tv:n eller datorn för att rädda världen, lösa pussel eller mörda små oskyldiga(?) aliens. Det enda problemet vi har egentligen är när vi båda vill spela samtidigt, men olika spel och vi endast har en tv. Nu tycker jag visserligen att vi har hittat en ganska bra balans mellan att spela och umgås, men hur är det för alla er andra? Har ni också en sambo som delar ert intresse eller i alla fall låter er hållas? Delar ni kanske andra intressen som gör att det inte gör något om ni gör saker på olika håll under andra tider?