Scott Cooper gör regissör-debut med Crazy Heart som bygger på en bok av Thomas Cobb. Och jösses vilken debut han gör! Crazy Heart är en film som berör på flera sätt. Den är ruggigt välregisserad. Så snyggt gjord att man trillar baklänges och med musik som får vem som helst att bli förälskad i den. I huvudrollen ser vi Jeff Brigdes, jösses! Inte konstigt att han vann en Oscar för bästa huvudroll!
En gripande story som berör Bad Blake (Jeff Bridges) är 57 år gammal, en pank, trött, less, avdankad och alkoholiserad country/americana -musiker med sina bästa dagar bakom sig. När han i början av filmen kliver ur bilen inser han att kvällens spelning är på ett skyffe som är någon blandning mellan en bowlinghall och en pub, inte direkt en turnerande musikers drömgig. Bad åker från håla till håla varje dag, nya spelningar på småställen som knappast inbringar en värdig lön. Men räcker pengarna till en flaska billig whisky och ett rum för natten så klarar han sig. Skivbolaget meddelar att hans gamla plattor säljs i färre och färre ex, påpekar att han måste skriva nytt material, men Bad tycker inte det är något fel på hans gamla låtar. Orken att skriva nytt material finns helt enkelt inte där, ingen inspiration. Han gör det jobb han ska, kväll för kväll, packad varje gång även om han döljer det rätt bra. Varje kväll slutar på samma sätt, däckad av sprit och varje morgon börjar på samma sätt, med en baksmälla och tvingad att smyga ut från hotellrummet för att inte väcka damen från igår kväll. Det går neråt för Bad, rakt ner.
Vid en spelning någonstans stöter han ihop med den betydligt yngre Jean Craddock (Maggie Gyllenhaal) och hennes son. Det börjar med en intervju, den första Bad gett på många år men det slutar någon helt annan stans när Bad & Jeans liv vävs samman på ett speciellt sätt. Även Maggie var nominerad för en Oscar, bästa biroll, men hon vann den tyvärr inte.
Collin Farrell har också en mycket betydande roll i filmen även om den är något mindre än Gyllenhaals. Collin spelar en ung rätt poppig stor country-stjärna som Bad tidigare jobbat ihop med under sina glänsdagar.
Fulländelse Crazy Heart är för mig en fulländad film, storyn är skitbra, påminner lite om The Wrestler som jag också tyckte va en riktigt bra film, men jag tyckte Crazy Heart klart bättre. Den är också sanslöst snygg och hade rullen suttit som en fotofilm i en stillbilds-kamera skulle det blivit tusentals underbara bilder.
Filmens tema är ju till stor del just musik och soundtracket är fenomenalt bra, Ryan Bingham som står för en stor del av filmen musik vann även han en Oscar för bästa låt skriven för en film med filmens huvudlåt ”The Weary Kind”. Förutom bakgrundsmusiken så är det såklart också en hel del ”live” musik i filmen och där är det skådespelarna själva som sjunger och det gör dom jäkligt bra! Jeff plinkar även en hel del gitarr på egen hand. Låten The Weary Kind sätter sig i skallen och har gått på repeat här hemma både i stereon och på min egen gitarr senaste dagarna.
Jeff Bridges gör en sjukt bra skådespelarinsats i rollen som Bad Blake och förtjänar vartenda gram utav sin Oscar för rollen men det ska tilläggas att både Maggie & Collin också gör riktigt bra insatser med sina roller.
Crazy Heart är en gripande historia om livet, musik, missbruk & kärlek, Crazy Heart är en film som berör och för mig är den fulländad, helt klart en av de bästa filmerna jag sett på mycket länge.
Betyg 5/5
Nedan finner ni en trailer och några bilder från denna underbara film.