Spelen som betytt mest

Visst är det väl så, att vissa spel har, oavsett hur bra de är, gjort ett större intryck än andra. Av någon anledning så har de fastnat och betytt mer av olika anledningar. Kanske associerar man vissa spel till speciella minnen eller så kanske det var just det där specifika spelet som gjorde att man fick upp ögonen för en viss genre. Vem vet? man kanske rentav fick en ny bästa polare över ett speciellt spel? Eller förlorade en? Oavsett vilket, så kommer det alltid att finnas en rad med spel som på olika sätt betytt mer än andra.

Fortsätt läsa Spelen som betytt mest

Super Mario World 2 – Yoshi’s Island

Det är ju onekligen något magiskt över den där Mario. Super Mario World till Super Nintendo hör till mina absoluta favoritspel och det är enligt mig definitivt det bästa mariospelet hittills. Det är liksom ett fulländat plattformspel i bästa Nintendo-anda. ”Galaxy” i all ära men de bli aldrig så bra som Super Mario World i mina ögon. Jag och min sambo brukar spela igenom spelet med jämna mellanrum (vilket påminner mig om att det nog börjar bli dags för en ny genomspelning snart). Men i retro i fokus har jag denna gång  tagit mig an uppföljaren Super Mario World 2: Yoshi’s Island från 1995, som jag av någon anledning inte kommit mig för att spela tidigare. Mina egna förväntningar borde vara högre med tanke på hur mycket jag gillar föregångaren. Fortsätt läsa Super Mario World 2 – Yoshi’s Island

Inför Retro I Fokus #2

Dags att sätta tänderna i ännu ett gammalt retrospel. Jag har tänkt att skriva små inför-inlägg  när jag sätter igång med ett nytt spel bara för att förbereda den som kan tänkas vara intresserad inför vad som komma skall. Inga djupgående texter kring spelen utan mer bara en kort presentation. Fortsätt läsa Inför Retro I Fokus #2

The Ninjawarriors – Ninjor, apor, robotar & grönt blod

Ja vad kan gå fel med den kombinationen egentligen? Det enda som saknas är cowboys & zombies. Nu har jag spelat igenom mitt första spel till bloggserien ”Retro i fokus” där jag alltså spelar igenom gamla retrospel. Om ni läste mitt tidigare inlägg om Retro i fokus så vet ni att första spelet i denna lilla serie blev The Ninjawarriors från 1994 till Super Nintendo, det visste redan ni som läste ”inför retro i fokus-inlägget.” Jag valde att återspela detta härliga retrobeat’em up eftersom jag gillade det när det fortfarande var rätt färskt för dryga 15 år sedan. Tyckte det skulle vara intressant att se om det höll än idag. Fortsätt läsa The Ninjawarriors – Ninjor, apor, robotar & grönt blod

Retro i fokus – Ninja Warriors

Så här i samband med omvandlingen av Onlajn.se så tänkte jag ta tillfället i akt att sparka igång en liten retrobloggserie. Där jag kommer att fokusera på ett retrospel i taget och försöka ta mig igenom spelen, vilket förutsätter att spelen inte visar sig vara skräp för då kommer jag på grund av tidsbrist med största sannolikhet INTE spela igenom hela spelet. Fortsätt läsa Retro i fokus – Ninja Warriors

Spelmusik nu och då

CD kvalité. Symfoniorkestrar. Studioinspelningar. Det här är saker vi kan njuta av idag i våra spel. Trots det upplever jag och många andra att musik i spel var mycket bättre förr. Är detta bara nostalgiska känslor eller stämmer det? Läs vidare!

Min riktiga första kontakt med spelmusik var väl, som så många andra, när jag spelade Nintendo 8-bit för första gången. De där glada tonerna när man sprang igenom den första världen i Super Mario Bros satte sig direkt och träffade hjärtat på ett sätt som ingen musik gjort innan. En känsla förknippad med ren och skär glädje!

Spelintresset växte ju äldre man blev, och man gick från Super Mario Bros till lite tyngre titlar, då framförallt på Super Nintendo, som jag anser vara den bästa spelkonsolen genom tiderna. Här hade musiken tagit en stor plats i spelen. Det härliga ”blipp-bloppandet” från 8-bits eran var utbytt mot ett mer moget sound i spelen. Super Metroid, Donkey Kong Country och Super Mario World hade fantastisk musik som jag än idag spelar upp och njuter av. 16-bits eran tog även den slut, och CD formatet gjorde intåg i hemmen. Multimedia och CD-ROM var två nya begrepp som rullades ut på de flesta tungor. CD kvalité på ljudet i spel kunde ju bara innebära fantastiska saker! Eller?

Plötsligt hade musikskaparna möjligheter att jobba helt fritt, utan tekniska begränsningar. Spelutvecklare kunde trycka in vilken musik som helst i sina spel. Att de tekniska begränsningarna var borta hade givetvis enorma fördelar. Nu kunde kompositörer som Nobuo Uematsu träda fram på riktigt. På vägen hit tappades det dock något. Det som tappades var den enorma ansträngning som kompositörer och spelskapare fick göra för att få säregna och speciella slingor. De som gjorde musik till Nintendo 8-bit och andra maskiner fram till CD-skivans intåg, fick även jobba fram ett skönt sound ur ett tekniskt perspektiv.

Idag finns det så många spel som inte alls lyckats förmedla någon skön känsla genom musiken. Musik förmedlar känslor på ett väldigt bra sätt, vilket många spelutvecklare verkar missa. Resident Evil 5 tyckte jag inte alls levererade på musikfronten. Det senaste Civilization till PC likaså. Urusel musik. Samtliga bilspel idag innehåller inte heller de några minnesvärda ljudspår. Metroid: Other M var en fullständig flopp i mina ögon när det gäller spelmusiken, undantaget för Ridley´s Theme. Castlevania: Lord of Shadow har ett relativt bra soundtrack, dock saknas det helt några referenser till de tidigare delarna i serien.

Det finns givetvis titlar som utnyttjar de enorma resurserna som finns i dagens spelkonsoler. Alan Wake och Red Dead Redemption tycker jag innehåller väldigt trevlig musik, med många låtar hämtade från den vanliga musikindustrin. Problemet är att alldeles för många slarvar med musiken, då det idag är väldigt lätt att slänga ihop en någorlunda välljudande låt. Jag anser att många helt enkelt missar poängen med musiken, då den skall vara en del av spelet, inte något som känns påklistrat i efterhand.

För tjugo år sen fanns det också dålig spelmusik. Jag tycker dock att spelmusik idag har tappat lite av sin själ. Det handlar inte om nostalgi, det vägrar jag tro. Musiken har i takt med spelindustrin blivit mainstream. Vad tycker du, var musiken bättre förr?

Wii-Spel Att Längta Efter Del 1 – Metroid Other M

Är ni Wii-ägare liksom mig så går ni säkert precis som jag och väntar på att de där helgrymma spelen som bara borde komma till Wii. Konsolen har ju massor av outnyttjad potential, det måste den ha, det är ju Nintendo ffs!

Jag har lite titlar som jag ser fram extra mycket emot vissa kända, andra mindre kända. Jag hade tänkt ta detta i en enda post men insåg att den skulle bli väldigt lång och förmodligen skulle folk inte orka läsa allt därför kommer jag posta den i delar istället med ett spel i varje post. För er som börjat tappa tron på bra Wii-spel efter att se barnspel på barnspel släppas på marknaden så kanske detta kan få upp hoppet lite. Vi börjar med en given och känd titel. Fortsätt läsa Wii-Spel Att Längta Efter Del 1 – Metroid Other M

Imorgon utlovas nostalgi-post

Sitter och skriver lite skön tvspels-nostalgi såhär klockan ett, halv två på natten. Men känner att det är dags att ta en paus, borsta tänderna, hoppa i säng och sova lite. I morgon kommer jag att avsluta det och samla lite bildmaterial.

En lång post, förhoppningsvis trevlig läsning med orden SNES, Nintendo och RPG upprepade många gånger utlovas, i morgon, inte inatt.

Godnatt!