Recension: Dragon Age 2

När jag var klar med Dragon Age: Origins så var mina tankar om spelet rätt splittrad. Samtidigt som jag älskade delar av spelet så var det andra delar som inte alls kändes lika bra utan snarare jobbiga, rentav. Trots detta var jag ändå ivrig att få sätta tänderna i uppföljaren Dragon Age 2, det hade stått i spelhyllan ända sedan jag satte igång med Origins. Så här tyckte jag om det

När jag spelade Origins så tyckte jag det fanns mycket mer att önska av spelet. Striderna i spelet var en ren plåga, långsamma och inte alls medryckande för fem öre. Mina AI-styrda gruppmedlemmar kändes som robotar som helt saknade intelligens. I Dragon Age 2 är detta problem som bortblåst, som om det aldrig existerat. Striderna är betydligt mer fartfyllda och rycker med spelaren utan att först be om lov. Det blir ett mycket mer uppskattat tempo för den som sitter med kontrollen i handen, det blir … råare. Detta är dessutom helt oberoende på vilken klass du spelar som, mage, rogue eller warrior, de är allihopa lika fartfyllda och spännande i strid.

Dialogerna känns mer kortfattade än i Origins vilket är på både gott och ont, men mest på gott. Det är på ont eftersom det drabbar spelet på så vis att storyn i sig inte blir lika djup, vilket säger sig själv, mindre dialog innebär mindre story. Men det är på gott eftersom det leder till en mer lättsam spelupplevelse, inte alla vill läsa en trave romaner samtidigt som de spelar ett bra spel. Dessutom är det hela gjort på ett väldigt bra sätt, dialogerna har kortats ned på ett bra sätt som inte tar för stor del av kakan med sig och i slutänden blir det ändå en välsmakande produkt. Självklart är det fortfarande du som bestämmer åt vilket håll dialogerna i spelet ska gå och beroende på hur du väljer att ställa dig till vissa situationer så utvecklas din relation till dina kamrater i spelet olika. Antingen blir ni bästa vänner eller så blir ni rivaler. Att få en rival är inte alls som man kan tro, något automatiskt negativt. Om du uppnår ”friend” eller ”rival” status med någon av dina kamrater så får de speciella egenskaper och de egenskaperna är aldrig dåliga, bara olika. Apropå kamrater. Spelet bjuder så klart på en rad karaktärer som du kan ta med i din grupp. Var och en av dem har sin egen story att bidra med och alla spelar en väsentlig roll i din spelupplevelse i Dragon Age 2. Ser man till att verkligen göra alla uppdrag som finns i spelet så får man ta del i så mycket som möjligt av alla karaktärers ursprung, vilket är en kul grej. Det är svårt att finna sina favoritkaraktärer tycker jag, inte för att det råder brist på sköna karaktärer utan snarare för att det är för många. Men till slut hittade åtminstone jag ändå ett par favoriter ur ett gäng ursköna män och kvinnor. Vissa karaktärer är dessutom nyckelfigurer som spelar en större roll än andra och det blir således lättare att känna ett starkare band till just de figurerna.

Äntligen så slipper man sortera igenom mängder av skit i sin väska efter ett äventyr. Per automatik så hamnar alla värdelösa ting i facket ”skräp” och man kan med ett enkelt knapptryck direkt sälja allt skräp när man besöker en försäljare. Visst väskorna fylls ändå snabbt upp med en massa saker som man inte har användning för men nu har man i alla fall skiljt på skräp och onödiga saker. Man har också förenklat detta samlande av saker genom att ändra på mekaniken för hur dina övriga karaktärer utrustas. Du utrustar dig själv precis som vanligt med valfria vapen, rustningar osv. Medan dina övriga karaktärer bara kan utrustas med valfria vapen, ringar, halsband och ett bälte. Deras rustning motsvaras nu istället av en enda del, för varje del du hittar till respektive karaktär så uppgraderas hela deras rustning. En mycket bra lösning som bidrar till mer ren spelglädje och mindre pill med utformandet av den perfekta rustningen. På ett sätt kan man ju sakna det där med att pilla och välja ut exakt vilka saker man vill att karktärerna ska bära. Men i ärlighetens namn så tog det i exempelvis Origins alldeles för mycket tid och fokus från själva spelet, i alla fall enligt mig. Dessutom så är det bara delvis bortplockat, du får ju fortfarande välja ut vapen, smycken och bälte till alla karaktärer, det är alldeles lagom tycker jag.

Du ska inte tro att Dragon Age 2 är en direkt uppföljare till Dragon Age: Origins, då är du lurad. Se det bara som en uppföljare i spelserien Dragon Age. Du spelar ingen Gray Warden som i Origins utan som Hawke som med sin familj flyr sin hemort som står i brand och kaos. Precis som i Origins kan du välja på att spela som mage, warrior eller rogue men endast som människa, rasvalet är bortplockat, däremot får du fortfarande skapa din huvudkaraktärs unika utseende, om du vill.

Man hamnar så småningom i Kirkwall där i princip hela spelet sedan kommer att utspela sig, det blir en och annan tripp till de närliggande bergen och andra små områden. Konstigt nog fungerar detta oväntat bra! Efter halva spelet börjar man dock fundera över varför så många grottor och byggnader ser likadana ut, men även här gäller mitt förra uttalande, det fungerar oväntat bra ändå. Det är intressant hur Dragon Age 2 delvis utspelar sig i samtid med Origins, som en helt annan sida av samma mynt. Och även om du inte spelar som en Gray Warden och även om det inte är en direkt uppföljare till Origins så kan du räkna med att stöta på både ett och två välbekanta ansikten. Till skillnad från Origins där ens mål mer eller mindre var klart som korvspad från början till slut så läggs storyn i DA2 ut framför dina fötter som fallande dominobrickor under spelets gång. Det följer inte den klassiska ”det här är ditt liv-storyn” vilket är en skön omväxling som förnöjer.

Spelet är mer anpassat för konsol vilket också gör spelet lättare än sin föregångare, jag spelade första gången igenom spelet på det svårighetsgrad som motsvarar ”normal” och upplevde det nästan som löjligt lätt. Vill du ha en lite tuffare utmaning direkt så höjer du svårighetsgraden åtminstone ett snäpp. Eller så gör du som mig och njuter av spelet under lätta förhållanden under första genomspelningen för att sedan höja.

Dragon Age 2 är fulländat, trots att det i jämförelse med Origins kan ses som ett bantat RPG så är det fruktansvärt medryckande och svårt att sluta spela när man väl kommit igång och jag började planera min andra genomspelning redan innan min första var slut. Djupdykningar i historia och bakgrund i all ära men om en mer långgrund version höjer spelglädjen och själva upplevelsen så är jag helt för den versionen. Jag hade förväntat mig att gilla DA2 mer än Origins men i min värld så nådde DA2 helt oanade höjder och hamnade långt över förväntan. Så väl grafik som estetisk design är klart förbättrad sedan föregångaren och tillsammans med den betydligt trevligare spelmekaniken så uppleveer jag Dragon Age 2 som ett så mycket roligare spel än Origins. Helt klart det bästa spelet jag spelat i år och jag ser fram emot eventuella expansioner och DLC:s som spelet kan erbjuda! Det finns några mindre detaljer som kunde varit bättre men det här är den klaraste femma jag delat ut på länge, tack Bioware. Köp det nu!

Betyg: 5/5

19 Apr 2011