Super Mario World 2 – Yoshi’s Island

Det är ju onekligen något magiskt över den där Mario. Super Mario World till Super Nintendo hör till mina absoluta favoritspel och det är enligt mig definitivt det bästa mariospelet hittills. Det är liksom ett fulländat plattformspel i bästa Nintendo-anda. ”Galaxy” i all ära men de bli aldrig så bra som Super Mario World i mina ögon. Jag och min sambo brukar spela igenom spelet med jämna mellanrum (vilket påminner mig om att det nog börjar bli dags för en ny genomspelning snart). Men i retro i fokus har jag denna gång  tagit mig an uppföljaren Super Mario World 2: Yoshi’s Island från 1995, som jag av någon anledning inte kommit mig för att spela tidigare. Mina egna förväntningar borde vara högre med tanke på hur mycket jag gillar föregångaren. Fortsätt läsa Super Mario World 2 – Yoshi’s Island

Recension: Fight Night Champion

Bishop snörar handskarna ännu en gång och kliver med lätta steg och fokuserad blick in i den välbekanta ringen, the ring of fire. Jublen och skriken  från publikhavet  strålar samman i ett enda sorl i bakgrunden, de enda ljuden han hör är sina egna andetag, hjärtslag och Gus hesa röst när han ropar från hörnan. ”Rör på fötterna!” ”Vänster höger vänster!” ”Använd högerkroken!” Han rullar överkroppen åt sidan och dyker under en inkommande högerkrok, svarar snabbt med en höger, ”ssssmack!” Knockout i andra ronden. Fortsätt läsa Recension: Fight Night Champion

Inför Retro I Fokus #2

Dags att sätta tänderna i ännu ett gammalt retrospel. Jag har tänkt att skriva små inför-inlägg  när jag sätter igång med ett nytt spel bara för att förbereda den som kan tänkas vara intresserad inför vad som komma skall. Inga djupgående texter kring spelen utan mer bara en kort presentation. Fortsätt läsa Inför Retro I Fokus #2

Bulletstorm – Trischka saves the day och BG&E

Ja i morse klarade jag sista banan i Bulletstorm. Det var ju minst sagt en lite annorlunda spelupplevelse. Jag är dock varken chockad eller förvånad, man har ju minst sagt blivit upplyst om spelets pubertala dialoger på sistone. Kommer skriva en recension på spelet inom de närmsta dagarna när jag hunnit begrunda det hela lite mer. Fortsätt läsa Bulletstorm – Trischka saves the day och BG&E

The Ninjawarriors – Ninjor, apor, robotar & grönt blod

Ja vad kan gå fel med den kombinationen egentligen? Det enda som saknas är cowboys & zombies. Nu har jag spelat igenom mitt första spel till bloggserien ”Retro i fokus” där jag alltså spelar igenom gamla retrospel. Om ni läste mitt tidigare inlägg om Retro i fokus så vet ni att första spelet i denna lilla serie blev The Ninjawarriors från 1994 till Super Nintendo, det visste redan ni som läste ”inför retro i fokus-inlägget.” Jag valde att återspela detta härliga retrobeat’em up eftersom jag gillade det när det fortfarande var rätt färskt för dryga 15 år sedan. Tyckte det skulle vara intressant att se om det höll än idag. Fortsätt läsa The Ninjawarriors – Ninjor, apor, robotar & grönt blod

Recension: Marvel Vs Capcom 3 – Fate of Two Worlds

Jag älskar Marvel och jag älskar alla dessa Capcomkaraktärer, eller i alla fall väldigt många av dem. Så det är med ett sant nöje som jag skjuter in skivan i mitt PS3. Mitt på ljusa dagen men vad gör väl det? Det är aldrig för tidigt eller för sent för att låta några av världens mest välkända superhjältar och spelfigurer att drabba samman i ett härligt handgemäng! Fortsätt läsa Recension: Marvel Vs Capcom 3 – Fate of Two Worlds

Recension: Raskulls

Att sätta Raskulls i ett speciellt genre-fack är ganska svårt. Det närmaste man kan komma är väl att det är en form av racing-action-pussel-spel. Ett väldigt gulligt sådant dessutom. Storyn till spelet är lika underligt det. Några elak, och ganska korkade, råttor som kallar sig för ”Pirates” kraschlandar på Raskulls hemplanet när de egentligen är på väg till en planet gjord endast av ost. På något sätt måste de ta sig från planet och det är nu allting börjar. Fortsätt läsa Recension: Raskulls

Vad skrämmer er? Gillar ni skräckspel?

Vad får nackhåren att resa sig på er i spel?

Det tog mig några år från release, men nu har jag äntligen funnit tiden att spela igenom Dead Space. Man hade ju hört både det ena och det andra om vilket läskigt spel det skulle vara. Svamprikets @LuddeLundblad skrek som en flicka när han spelade det och andra vänner från twitter saknade den trygga tillvaron i sina bardomsrum. Fortsätt läsa Vad skrämmer er? Gillar ni skräckspel?

Recension: Dead Space 2

Stamp, stamp, splatter, splatter, ”dö necromorph”, dö!!!”. Att Dead Space 2 innehåller än mer avhuggna lemmar och kroppsdelar än första spelet är verkligen ingen underdrift. Jag var inte jätteimponerad av Dead Space. Kanske för att det lades upp som ett skräckspel i värsta Alien-stilen. Vad vi fick var visserligen ett bra actionspel, där det läskiga redan var borta efter fem minuter. Andra bullar är det med uppföljaren. Fortsätt läsa Recension: Dead Space 2